Tänk på Kristi förödmjukelse. Han iklädde Sig fallen, lidande mänsklig natur, som var urartad och fläckad av synd. Han tog på Sig våra sorger, Han bar vår sorg och skam. Han uthärdade alla frestelser, som plågar människan. Han förenade det mänskliga med det gudomliga: En gudomlig anda dvaldes eller huserade i ett tempel av kött. Han förenade Sig med templet. ”Ordet blev kött och bodde bland oss” [Johannesevangeliet 1:14], ty härigenom förmådde Han, att umgås med Adams syndiga, sörjande söner och döttrar (The Youth’s Instructor, den 20. december, 1900).