Då Judas upptäckte, att hans böner var förgäves, föll han ned för Jesu fötter, erkände att Han var Guds Son, bad om förlåtelse för sin synd och bönföll Honom om, att utöva Sin gudalika makt och befria Sig Själv från Sina fiender. Frälsaren förebrådde inte Sin förrädare vare sig genom blick eller ord. Han visste, att han led den bittraste ånger för sitt brott. Han såg medlidande på Judas och förklarade, att Han för den stunden hade kommit till världen.