Sid 388. DEN ROMERSKE BISKOPENS ÖVERHÖGHET -. Ifråga om de främsta omständigheterna kring den romerske biskopens anspråk på överhöghet, se Robert Francis Cardinal Bellarmine, Power of the Popes in Temporal Affairs (en engelsk översättning finns i Library of Congress, Washington DC); Henry Edward Cardinal Manning, The Temporal Power of the Vicar of Jesus Christ (London: Burns and Lambert, 2d ed. 1862) och James Cardinal Gibbons. The Faith of Our Fathers (Baltimore: John Murphy Co, 11O:th ed 1917) kap 5, 9, 10, 11. Ifråga om protestantiska författare se Trevor Gervase Jalland, The church and the Papacy (London: Society for Promoting Christian Knowledge 1944, a Bamton Lecture) och Richard Frederick Littledale, Petrine Claims (London: Society for Promoting Christian Knowledge, 1899). Ifråga om källor från de första århundradena av den petrinska teorin, se James T. Shotwell och Louise Ropes Loomis, The See of Peter (New York: Columbia University Press 1927). Ifråga om den falska ”konstantinska donationen”, se Christopher B. Coleman, The Treatise of Lorenzo Valla on the Donation of Constamine (New York 1914), vilken ger den fullständiga latinska texten och översättningen och en fullständig kritik av dokumentet och dess lära.