I sin undervisning uppehöll aposteln sig vid Kristus, och visade utifrån Mose och profeterna, att han var den länge väntade Messias. Han inriktade sig inte på, att tjusa folks öron med talekonst, eller styra deras tankar till filosofiska diskussioner, som inte skulle ha berört deras hjärtan. Han förkunnade Kristi kors, inte med vältalighet, utan med Guds nåd och kraft; och hans ord gjorde starkt intryck på folk. ”Krispus, föreståndaren för synagogan, och hela hans familj kom till tro på Herren. Även många andra korintier som lyssnade kom till tro och döptes.” {Vers 8.}