Daniel ägde egenskapen äkta ödmjukhet. Han var trofast, bestämd och ädelmodig. Han försökte att leva i fred med alla, samtidigt som han var okuvlig som den ståtliga cedern närhelst principer ställdes på sin spets. I allting, som inte kolliderade med hans lojalitet mot Gud, var han respektfull och lydig mot dem, som ägde makt över honom; men hans uppfattning om Guds krav var så sträng, att världsliga styresmäns fordringar underordnades. Han vägrade att låta sig inledas i självisk eftergivenhet, för att undvika sin plikt.