Påskalammet skulle ätas både till åminnelse och som en avbildande handling; det skulle inte bara visa tillbaka till befrielsen ur Egypten, utan även framåt till den större befrielsen, som Kristus skulle utföra, genom att befria Sitt folk ur syndens träldom. Offerlammet föreställer "Guds Lamm", som ensam kan utverka vår frälsning. Aposteln säger: "vårt påsklamm, Kristus, är slaktat." Första Korintierbrevet 5:7. Dödandet av Påskalammet var ej tillräckligt, utan dess blod måste strykas på dörrposterna; likaså måste Kristi blods förtjänster "anbringas" på själen. Vi måste inte bara tro, att Han dog för världen, utan att Han dog för var och en av oss personligen. Vi måste alltså tillägna oss försoningsoffrets kraft.