Många av Lucifers anhängare lutade åt, att följa de goda änglarnas råd, ångra sitt missnöje, och åter söka Faderns och Hans käre Sons tillit. Då förklarade den mäktige upprorsledaren, att han kände till Guds lag, och om han än underkastade sig slavisk lydnad, skulle han fråntas sin ära. Han skulle aldrig mera bli betrodd med sin upphöjda tjänst. Han sade till dem, att både han själv och de hade gått för långt, för att vända tillbaka, och han tänkte trotsa följderna; ty han skulle aldrig böja sig för Guds Son i slavisk tillbedjan; att Gud inte skulle komma att förlåta dem, och att nu måste de kräva sin frihet och tillägna sig den ställning och myndighet med makt, som inte frivilligt hade tillerkänts dem. [Således var det att Lucifer, ”ljusbäraren”, delaren av Guds ära, som åtföljde hans tron, genom överträdelse blev Satan, ”motståndaren”. - Patriarker och Profeter, sidan 40.]