Ytterligare en grupp människor är rädda och ängsliga. Satan frestar dessa att synda, och när de har syndat, framhåller han att syndens lön inte är döden, utan ett liv i fasansfulla plågor som varar i all evighet. Genom att på detta sätt förstora helvetets plågor för dessa svaga människor tar Satan sinnet i besittning, och följden blir att de förlorar förståndet. Då jublar Satan och hans änglar, eftersom tvivlarna och ateisterna förenar sig med dem att kasta vanära över kristendomen. De påstår att detta onda är en naturlig följd av att tro på Bibeln och dess Upphovsman, fast det i stället är resultatet av en allmänt utbredd villolära.