När en predikant, som bär ut det högtidliga varningsbudskapet till världen, tar emot vänners och bröders välvilliga gästfrihet och försummar sina plikter som herde för hjorden och är oförsiktig i sitt exempel och sitt uppträdande, så att han deltar med de unga i tomt prat, skojar och skämtar och berättar roliga historier för att locka fram skratt, då är han ovärdig att vara en evangeliets tjänare och behöver omvända sig, innan man anförtror honom omsorgen om fåren och lammen. Predikanter, som är försumliga i de plikter som vilar på en trofast herde, bevisar därmed att de inte är helgade genom de sanningar som de framhåller för andra. De bör därför inte underhållas som arbetare i Herrens vingård, förrän de har fått ett högt begrepp om en predikants heliga gärning. - Vittnesbörd för församlingen, 3, sid. 233.