Låt enhver som forsöger att leve et kristenliv, huske på att den kämpände församling icke är den sejrände församling. De ködeligt sinneede, vilt fines i församlingen. Man skal mera ynkes över dem, än bebrejde dem. Församlingen skal icke dömmes om den har stöttet dessa karakterträk, selvom de är inen for dens gränser. Skulle församlingen utstöde dem, vilt dem som feler vid deres tilstedevärelse, vara till skam for församlingen når de sänder dem ut som omflakkände i välden; vilt de anklages for att de behandles nådeslöst. Det kan vara att der i församlingen är dem som är kolde, stolte, arrogante och ukristne, men I behöver icke att omgås (295) denna klasse. Der är många som är varmhjertede, som är selvfornägtände och selvopofrände, som vilt om det var nödvendigt, nedlägge deres liv for att vine själe. Jesus så det dårlige och gode i församlingsforholdet, och sagde: ”Låt begge voxe upp sammen till hösten.” Ingen skal nödvendigvis bliva rajgräs fordi alla planter på marken icke är hvede. I fall sanningen var bekändt, framkom dessa människor med deres anklager for att fortie en överbevist, och domfäldände samvittighed. Deres egen handlemåde kan icke anbefales helt. Också dem som sträber efter överherredömme över fjänden, har någon gånge taget fel och begår fel. Det onde hersker över det gode, når vi icke stoler helt på Kristus, och bliver i Honom. Så vilt der komma en taktlöshet in i karakteren som icke kan ses, i fall vi bevarede den tro der virker i kärlighet och renser själen.