Kungens tjänare som gick ut på vägarna ”samlade alla de mötte, både onda och goda”. Det var ett blandat sällskap. En del av dem hade ingen större respekt för festens värd än de som avvisade kallelsen. Den först bjudna klassen hade inte råd, trodde de, att offra någon världslig fördel för att delta vid kungens bankett. Och av dem som tackade ja till inbjudan var det några som bara tänkte på egennytta. De kom för att spisa maten på festen, men hade ingen lust att hedra kungen.