I länder, som låg utanför romarkyrkans maktområde, levde det i flera århundraden grupper av kristna, som praktiskt taget var orörda av påvedömets fördärv. De var omgivna av hedningar på alla sidor och kom också under hedniskt inflytande; men de fortfor att betrakta Bibeln som det enda rättesnöret för tron och höll fast vid många av dess sanningar. Dessa kristna trodde på Guds lags fortsatta giltighet och höll Sabbaten i överensstämmelse med det fjärde budet. Där fanns menigheter, som hyllade denna lära och praxis, i Central-Afrika och ibland armenierna i Asien.