Frälsaren hade talat till Saulus genom Stefanus, vars klara utläggning av Skrifterna var odiskutabel. Den lärde juden hade sett martyrens ansikte återge ljuset från Kristi härlighet, ja, det hade tett sig som en ängels anlete. Han hade varit vittne till hans överseende med sina fiender, och hans förlåtelse till dem. Dessutom hade han varit vittne till det själsliga mod och den glada underkastelse hos andra på Jesus troende, medan de pinades och plågades. Somliga hade gett sina liv med glädje för sin tros skull.