Valet av män till predikantgärningen
På det hela taget har det varit allt för lätt, att välja ut män till det helgade arbete, som betrotts åt oss. Som följd av denna liknöjdhet, arbetar icke omvända personer ute på missionsfältet. De är fulla av liderliga lustar, de är otacksamma, de är ohelgade. Somliga av dem har ofta blivit åthutade, men de har inte ändrat kurs, och deras vällustiga vanor drar skam över Guds sak. Vad blir frukterna av ett sådant arbete? Varför betänker inte alla våra medarbetare, att varje ord, gott eller ont, skall möta dem i domen? Varje tillskyndan från den Helige Ande, som leder människor till godhet och till Gud, (171) står nedtecknad i himmelens böcker, och den medarbetare, genom vilken Herren har bringat ljuset, kommer att rosas eller berömmas på Guds dag. I fall medarbetarna erkände det eviga ansvar, som åvilar dem, skulle de då gå in i arbetet utan en djup förnimmelse av dess helighet? Borde vi inte förvänta oss, att se den djupa påverkan från Guds Ande på män, som träder in i tjänsten?