Därefter steg Han långsamt nedför trapporna, och då Han höjde gisslet, tycktes det dem i Hans hand se ut som en kungaspira. Samtidigt befallde Han säljarna, att lämna templets heliga område och ta varorna med sig. Med upphöjd nitiskhet och stränghet, som Han aldrig tidigare hade visat, vräkte Han omkull växlarnas bord och spred deras pengar, så att mynten föll ned och klingade starkt på marmorgolvet. De mest förhärdade och värsta motståndarna tordes inte komma med några frågor om Hans myndighet, utan lydde raskt. Templets ansvariga, de penningkära prästerna, kreaturshandlarna och växlarna flydde för Honom. Inte ens de girigaste stannade upp, för att samla ihop sina pengar, som de avgudade, utan flydde. De tänkte inte på sin oärligt vunna förtjänst.