Alla dessa vittnesbörd vädjade högljutt till Saulus, och överbevisade hans sinne; men hans utbildning och fördomar, hans respekt för präster och rådsherrar, och hans stolthet över den egna populariteten, fick honom att spjärna emot samvetets röst och Guds nåd. Han hade kämpat hela nätter emot överbevisningen, och hade alltid avslutat med att lova, att hans tro var, att Jesus icke var Messias, att han var en bedragare, och att hans efterföljare var vilseförda fanatiker.