Både Paulus och Barnabas hade verkat som Kristi tjänare, och Gud hade välsignat deras ansträngningar rikt; men ingendera hade tidigare blivit formellt ordinerad till evangeliets tjänst genom bön och handpåläggning. De blev nu bemyndigade av församlingen, icke blott till att undervisa om sanningen, utan att även döpa och organisera församlingar, iförda full kyrklig auktoritet. Detta var en betydelsefull ära för församlingen. Nedbrytandet av skiljemuren mellan judar och hedningar genom Kristi död, gav hedningarna evangeliets fulla rättigheter. Likväl hängde förhänget fortsatt kvar över många troende judars ögon, och de uppfattade därför inte fullt ut, vad Guds Son hade upphävt. Nu skulle arbetet följas upp livligt ibland de andra folken, och skulle komma att stärka församlingen genom en stor insamling av själar.