Biblisk helgelse består inte av stark sinnesrörelse. Det är här, som många leds in på villospår. De gör sina känslor till måttstock. När de känner sig upprymda och lyckliga, hävdar de att de är helgade. Glada känslor eller avsaknad av glädje är inga belägg för att en person är helgad eller inte. Det finns inget sådant som ögonblicklig helgelse. Äkta helgelse innebär en daglig ansträngning, som fortsätter så länge som livet varar. De, som kämpar mot dagliga frestelser, övervinner sina egna böjelser för synd, och söker efter helighet hos hjärta och liv, gör inga skrytsamma anspråk på helighet. De hungrar och törstar efter rättfärdighet. För dem ter sig synden outsägligt fördärvlig.