Inte en enda av dessa ursäkter var grundad på verkliga nödvändigheter. Mannen som var tvungen att gå och se på den [åkern] hade redan köpt den. Att han hade så bråttom att se den berodde uteslutande på att han var helt uppslukad av sitt köp. Oxarna hade också redan blivit köpta. Att behöva se till dem var bara för att tillfredsställa köparens intresse. Den tredje hade heller ingen tillstymmelse till anledning. Att den tänkte gästen hade gift sig hade inte behövt hindra honom från att gå på festen. Hans hustru skulle också ha varit välkommen. Men han hade egna planer för att roa sig, och det upplevde han som trevligare än att komma till festen som han lovat. Han hade lärt sig att njuta mer av det som världen erbjöd än det som värden kunde bjuda på. Han bad inte ens om ursäkt, det fanns inte ett uns av artighet när han avböjde. Jag kan inte komma, var bara en svepskäl för sanningen - Jag har ingen lust att komma.