Efter Adams fall från ett fullkomligt lycksalighetstillstånd till ett syndigt och eländigt tillstånd var det fara för, att människorna skulle bli modlösa och undra: ”Vad vinner vi på att hålla hans bud och gå sörjande inför HERREN Sebaot?’” (Malaki 3:14), eftersom förbannelsen vilar så tungt på mänskosläktet, och döden är vår gemensamma lott? Men den undervisning, som Gud gav Adam, som upprepades av Set, och fullt ut exemplifierades av Hanok, skingrade mörkret och gav hopp åt människan, att liksom döden kom genom Adam, skulle likaså liv och oförgänglighet komma genom Jesus, den utlovade Frälsaren. |