Stor kraft följde dessa utvalda. Ängeln sade: "Se!" Min uppmärksamhet riktades då på de ogudaktiga och otrogna. En stor rörelse uppstod bland dem. Guds folks nitälskan och kraft hade uppväckt dem och förbittrat dem. Det var förvirring, förvirring på alla håll. Jag såg, att åtgärder vidtogos mot den skara, som hade Guds ljus och sanning. Mörkret blev tjockare omkring dem, men de stodo fast, förtröstande på Gud, vars välbehag vilade över dem. Jag såg, att de voro oroliga; därnäst hörde jag dem ropa innerligt till Gud. Dag och natt fortsatte de ropet: "Ske din vilja, o Gud! Kan det förhärliga ditt namn, så bered en väg till räddning för ditt folk! Befria oss från hedningarna runt omkring oss. De hade beslutit vår död, men din arm kan skaffa oss frälsning." Dessa äro alla de ord, jag kan erinra mig. Alla tycktes hava en djup känsla av sin ovärdighet och underkastade sig fullständigt Guds vilja, men liksom Jakob kämpade envar av dem utan undantag allvarligt för befrielse.