Mina föreställningar om rättfärdiggörelse och helgelse var förvirrade. Dessa två tillstånd var helt åtskilda från varandra i mina tankar; jag begrep inte skillnaden därpå, ej heller förstod jag betydelsen av dessa begrepp och alla förkunnarnas förklaringar bara ökade mina bryderier härvidlag. Jag var ur stånd till, att åberopa välsignelsen för mig själv och spekulerade om den endast förekom ibland metodister och om jag, genom att bevista adventmötena, inte utestängde mig själv från det, som jag önskade mest av allt - Guds helgande Ande.