På vägen hem klagade min man över viss opasslighet, ehuru han uträttade sitt arbete som vanligt. Varje morgon uppsökte vi lunden nära vårt hem och förenade oss i bön. Vi var angelägna om, att lära känna vår uppgift. Vi fick hela tiden brev från olika håll med inbjudningar till deltagande vid lägermöten. Trots vårt beslut, att hänge oss åt skrivande, var det svårt, att avvisa möten med våra bröder vid dessa betydelsefulla samlingar. Vi bad allvarligt om visdom, för att skönja den rätta vägen.