Då hennes son W. C. White kom hem den 27. januari, 1915, efter fyra månaders frånvaro i Öst- och Sydstaterna, blev hon synbarligen lika stark, som då han hade rest. Hon åtnjöt fortfarande en hel del hälsa och orkade med, att vara uppe på dagarna. Omkring två veckor senare, dagen före olyckan, tog hon sig en stilla promenad i trädgården med honom, och talade om Guds saks allmänna tillstånd.