Genom liknelsen om den dåraktige rike mannen visade Kristus dårskapen hos dem som gör världen till allt. Den här mannen hade fått allting från Gud. Solen hade fått skina på hans land; ty dess strålar faller på de rättfärdiga och på de orättfärdiga. Himmelens skurar faller över de onda och de goda. Herren hade låtit växtligheten blomstra och fälten frambringa rikligt. Den rike mannen var i förvirring om vad han skulle göra med sin alstring. Hans lador var fulla till bristningsgräsen, och han hade ingen plats att lägga överskottet av sin skörd på. Han tänkte inte på Gud, från vilken allt hans goda hade kommit. Han insåg inte att Gud hade gjort honom till förvaltare av Sina välsignelser för att han skulle kunna hjälpa de behövande. Han hade en välsignad möjlighet att vara Guds utdelare av allmosor, men han tänkte bara på att tjäna sin egen bekvämlighet.