”Nu skulle jag gärna vilja ställa en märklig fråga”, sade Latimer. ”Vem är den flitigaste biskopen och prelaten i hela England? Jag kan se, hur Ni lyssnar och hör, för att uppfatta hans namn, och jag skall säga Er det: Det är Djävulen! Han lämnar aldrig sitt biskopsdöme; kalla på honom, när Ni vill, han är alltid hemma; han har alltid handen på plogen. Ni finner honom aldrig ledig, det kan jag försäkra Er. Där, som Djävulen har sin bostad, heter det: Bort med böckerna och fram med ljusstakarna; bort med Biblarna och fram med rosenkransen; bort med evangeliets ljus och fram med de tända ljusen, ja, även mitt på ljusan dag! Ned med Kristi kors, fram med skärseldens ficktjuvar, bort med kläder till de nakna, de fattiga och hjälplösa, och fram med bilddyrkan och brokigt pynt till stock och sten; fram med människors traditioner och lagar, ned med Guds sedvänjor och Hans allra heligaste Ord. O, om dock våra prelater ville vara lika så flitiga att sprida den goda säden, som Satan är att så vildhavre och ogräs!”