(1892)
Det var den anda som var rådande hos oss för 40 år sedan. Med en börda i själen kom vi tillsammans och bad att vi skulle bli ett i tro och lära. Vi visste att Kristus inte är delad. Bibeln öppnades med vördnad och endast en sanningspunkt granskades vid varje tillfälle. Dessa sammankomster präglades av allvar. Ofta fastade vi för att bättre kunna förstå sanningen.