Kora och hans parti, som fikade efter prästämbetet i sin självsäkerhet, tog ändå rökelsen och ställde sig vid uppenbarelsetältets dörröppning tillsammans med Mose. Kora hade gett näring åt sin avundsjuka och sitt uppror, tills han bedrog sig själv, och han verkligen menade, att menigheten var ett väldigt rättsinnat folk, samt att Mose var en tyrannisk härskare, som ständigt uppehöll sig vid församlingens behov av helighet, trots att detta var överflödigt, ty de var redan heliga.