De änglar, som väntade vid stadens portar, sporde i hänryckande toner: ”Vilken är denne härlighetens konung?” De änglar, som ledsagade Jesus, svarade under glädje och jubelsång: ”Det är Herren, stark och mäktig, Herren mäktig i strid. Upplyften, ni portar, edra huvud, upplyften, Ni eviga portar, att härlighedens Konung må draga därin!” (vers. 8, 9) Åter sporde änglarna vid stadens portar: ”Vilken är denne härlighetens konung? Och härskara, som följde honom, svarade i melodiska toner: ”Det är Herren Zeabot. Han är härlighetens Konung.” (Vers 10.) Då öppnades stadens porter vidt, och den himmelska skaran intågade, medan änglarna fyllde himmelen med den härligaste musik. Hela himmelens härskara omringade sin konungslige anförare, i det han satt sig på Faderns tron.