Sabbaten gavs inte enbart till Israel, utan till hela världen. Den var känd för de första människorna i Eden, och likt de andra buden i dekalogen, är den oföränderligt bindande. Om denna lag, av vilken det fjärde budet utgör en del, säger Kristus: ”Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå” (Matteusevangeliet 5:18). Så länge som himmel och jord består, skall Sabbaten fortfara att vara ett tecken på Skaparens makt. Och när paradiset åter skall blomstra på vår jord, skall Guds heliga vilodag bli ärad av alla under solen. Sabbatsdag efter Sabbatsdag skall den förhärligade, nya jordens inbyggare komma och tillbe inför Herren (Jesaja 66:23).