I Kristiania
Vi tillbringade vå veckor i Kristiania och försökte göra en insats för församlingen. Herrens Ande ledde mig till att tala ut öppet. Särskilt vid vårt sista möte, där jag framhöll nödvändigheten av en fullständig karaktärsförändring, om de verkligen ville vara Guds barn. ... Jag påminde församlingen om att det måste ske en genomgripande omvändelse, syndabekännelse och försakelse av de synder som hade stängt Kristi gode Ande ute från församlingen. Därefter bad vi dem som ville fatta ett nytt beslut om att höra Herren till, att komma fram. Det var många som följde uppmaningen. Det avlades några goda bekännelser och många allvarliga vittnesbörd. - "The Review and Herald", 19. okt. 1886.