Det är inte på grund av brist på kunskap som Guds folk nu går under. De kommer inte att bli dömda därför att de inte känner vägen, sanningen och livet. Den sanning som har nått deras förstånd, det ljus som har lyst på själen, men som har försummats eller avvisats, kommer att döma dem. De som aldrig har haft något ljus att förkasta kommer inte under någon dom. Vad kunde mer ha gjorts för Guds vingård än det som har gjorts? Ljus, dyrbart ljus, lyser över Guds folk, men det kommer inte att frälsa dem, såvida de inte helt och fullt lever upp till det och ger det vidare till andra som befinner sig i mörker. Gud kallar Sitt folk till handling. Det är en individuell tjänst som innebär att man bekänner och överger sina synder och återlämnar till Herren det som krävs. En person kan inte göra detta för en annan. Den religiösa kunskapen har ökat. (124) Därmed har i motsvarande grad människornas skyldigheter ökat. Stort ljus har lyst över församlingen och därigenom har de fördömts eftersom de avvisar att vandra i detta ljus. Om de var blinda skulle de vara utan synd. Men de har sett ljus och har hört mycket sanning, men trots detta är de inte förståndiga och heliga. Många har inte ökat i kunskap och sann helighet på åratal. De är andliga dvärgar. I stället för att gå framåt till fullkomlighet, går de tillbaka till mörker och Egyptens fångenskap. Deras tankar upptas inte av gudsfruktan och sann helighet.