Petrus hade uttryckt de tolv apostlarnas tro. Ändå fattades det mycket innan de fullt förstod Jesu uppgift. Prästernas och ledarnas motstånd och felaktiga framställning kunde inte förmå dem att lämna Jesus, även om det alltjämt orsakade dem mycket bekymmer. De kunde inte se sin väg klart. Inflytandet av det som de tidigare blivit undervisade om, de skriftlärdes läror och traditionernas makt skymde deras blick för sanningen. Då och då trängde värdefulla strålar av ljus från Jesus in genom deras mörker, men ändå trevade de ofta som bland skuggor. Men denna dag, då de skulle stå ansikte mot ansikte med sin tros prövning, vilade den helige Andes kraft över apostlarna. Under en stund vändes deras blick från "de ting som synas" till att se "de ting som icke synas". (2 Kor. 4:18.) Bakom den mänskliga förklädnaden kunde de se Guds Sons härlighet.