Den obotfärdiga staden
Detta var det enda som tilldrog sig Jesu uppmärksamhet, fastän han själv led under svåra plågor. Fastän han bar världens synder, var han inte likgiltig för detta utbrott av sorg. Han såg på dessa kvinnor med varm medkänsla. De var inte hans efterföljare. Han visste att de inte grät över honom såsom över en som var sänd av Gud, utan att de var upprörda på grund av medmänsklig sympati. Han avvisade inte deras medkänsla, men den väckte i hans sinne ett djupare medlidande med dem. Han sade: "I Jerusalems döttrar, gråten icke över mig, utan gråten över eder själva och över edra barn." Från scenen omkring honom såg Jesus framåt i tiden till Jerusalems undergång. Under denna fruktansvärda tid skulle många av dem som nu grät över honom, förgås tillsammans med sina barn.