Vi vandrar i osynliga förnuftsväsens åsyn. Ett vittne är hela tiden vid vår sida, för att se, hur vi hanterar Herrens betrodda ägodelar. När den gode tjänaren återlämnar sina talenter eller talanger med ränta, kräver han inget i stället. Han erkänner, att det är de talenter eller förmågor, som Gud lånat ut åt honom, och önskar att förhärliga Mästaren. Han vet, att det inte skulle ha blivit någon framgång utan det anförtrodda godset, ingen ränta utan kapitalet. Han säger: »Herre, fem talenter överlämnade du åt mig. Nu har jag tjänat fem till.« {Matteusevangeliet 25:20.} Låt församlingen nu betänka, huruvida de satsar kapitalet, som Herren har gett dem, för att vinna ränta åt Honom. Utan Kristi nåd skulle var själ ha gått under, i konkurs, för evigt; därför kan vi inte med rätta fordra något. Men även om vi intet kan kräva, belönar Herren oss, som om förtjänsten helt vore vår, när vi är trofasta tjänare. Han säger: »Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen (167) i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!« {Vers 21.}