Mina bröder och systrar, ämnar Ni betänka, att Ni vid umgänget med Guds arvingar inte kan handla utifrån Era naturliga böjelser? Guds folk är Kristi köpta egendom, och vilket pris har Han inte betalat för dem! Skall någon av oss befinnas bistå Guds och människors fiende, när han ödelägger och berövar själar modet? Vad blir hämnden mot oss, i fall vi uträttar detta slags arbete? Var och en av oss borde avlägsna allt, som är överilat och hårt från våra samtal och vårt umgänge. Vi bör inte inlåta oss på, att döma andra, och vi kommer heller inte att uppträda så, om vi är ett med Kristus. Vi skall representera eller företräda Kristus i umgänget med medmänniskorna. Vi skall samverka med Gud, för att hjälpa de frestade. Vi skall icke uppmuntra själar till, att så tvivlets utsäde; ty den kommer att innebära en fördärvets skörd. Vi skall lära oss av Kristus, att utöva Hans metoder, att uppenbara Hans Ande och anda. Vi har påbjudits: »Var så till sinnes som Kristus Jesus var.« {Filipperbrevet 2:5.} Vi skall utbilda oss själva i, att tro Guds Ord, som håller på att gå i så förunderlig och härlig fullbordan. Om vi har full trosförvissning, kommer vi inte att ge fritt utlopp åt tvivel mot våra trossyskon.