Hans vedersakare eller motståndare iakttar honom en hel dag. Tre gånger har han dragit sig tillbaka till sitt rum, och tre gånger har hans röst hörts uppsända enträgna vädjanden. Morgonen därpå framförs klagomål till kungen om, att Daniel, en av de judiska fångarna, trotsat hans påbud. Då monarken hörde dessa ord, öppnades genast hans ögon, så att han såg den snara som lagts ut. Han blev allvarligt förnärmad på sig själv, för att han utfärdat ett sådant påbud, och ansträngde sig till solnedgången för att komma på en plan, varigenom Daniel skulle kunna räddas. Men profetens fiender hade förutsett detta, och de inställde sig hos kungen med följande ord: "’Vet, o konung, att det är Mediens och Persiens lag att inget påbud och ingen förordning som konungen utfärdar kan återkallas.’