I Eden upprättade Gud ett minnesmärke över Sitt skapelseverk, genom att välsigna den sjunde dagen. Sabbaten överlämnades till Adam, hela människosläktets stamfader och ställföreträdare. Alla, som skulle komma att bo på Jorden, skulle genom Sabbatens firande tacksamt erkänna, att Gud var deras Skapare och rättmätige Härskare, samt att de var Hans händers verk och stod under Hans myndighet. Denna instiftelse skulle alltså firas som en åminnelse, och den gavs till hela människosläktet. Den var ingen skuggbild av något bättre i framtiden. Sabbaten hade heller inte en begränsad tillämpning för något bestämt folk.