Hungersnöden sträckte sig till Kanaans land och var högst kännbar i den del av landet, där Jakob bodde. Då man fick höra om det rikliga sädesförråd, som kungen i Egypten hade lagt upp, reste tio av Jakobs söner dit, för att köpa säd. Vid sin ankomst dit sändes de till kungens ståthållare, och de gick tillsammans med andra köpare, för att föreställa sig för landets herre. Och de "bugade sig till jorden för honom." "Josef kände igen sina bröder, men de kände inte igen honom." (King James Version.) Hans hebréiska namn hade blivit utbytt mot ett, som kungen gav honom, och det var föga likhet mellan Egyptens statsminister och den yngling, som de hade sålt till ismaeliterna. Då Josef såg sina bröder buga sig för honom, kom han ihåg sina drömmar, och den förflutna tidens händelser framstod livligt för honom. Med sin skarpa blick granskade Josef skaran. Därvid upptäckte han, att Benjamin inte fanns ibland dem. Hade även han fallit offer för dessa råa mäns svek och grymhet? Han beslöt sig för att utröna, hur det förhöll sig med den saken. "'Ni är spioner!", sade han strängt. "Ni har kommit för att se var det finns blottor i landets försvar.'"