Alla, som träder fram inför Gud, bör uppföra sig på ett ödmjukt och vördnadsfullt sätt. Vi kan komma inför Honom i Jesu namn med tillförsikt, men vi får ej nalkas Honom med förmäten djärvhet, som om Han vore en av våra jämlikar. Det finns sådana, som tilltalar den store och allsmäktige och helige Guden, vilken bor i ett otillgängligt ljus, på samma sätt, som de skulle tilltala en jämlike eller till och med en, som står under dem. Det finns sådana, som i Guds hus uppför sig så, som de inte skulle drista sig till att göra, om de stode inför en jordisk härskare i hans palats. Dessa bör komma ihåg, att de är i Hans närvaro, vilken seraferna tillber och inför vilken änglarna skyler sina ansikten. Man bör visa Gud stor vördnad. Alla, som verkligen är medvetna om hans närvaro, bör falla ned i ödmjukhet inför Honom, och liksom Jakob, då han såg Gud i synen, skall de utropa: "'Hur helig är inte denna plats! Det måste vara Guds boning, ja, här är himlens port.'" (Första Moseboken 28:17, Svenska Folk-Bibeln 98.)