Israeliterna åt manna i fyrtio år tills de kom till bebott land; de åt manna tills de nådde gränsen till Kanaan. Genom denna underbara förordning påmindes de dagligen under fyrtio år om Guds ofelbara omsorg och ömma kärlek. Enligt psalmistens ord, gav Gud dem säd från himlen. Människor fick äta änglars bröd (Psaltaren 78:24-25) – det vill säga föda, som änglarna skaffade dem. Genom att de fick sitt uppehälle av säden från himlen, lärde de dagligen, att när de hade Guds löfte, var de lika mycket betryggade mot nöd, som om de hade varit omgivna av böljande sädesfält på Kanaans fruktbara slätter.