Det var en Guds nåd, att några tusen människor fick lida, så att Han ej skulle behöva sända straffdomar över flera millioner. Han måste straffa några få, för att kunna rädda ett stort antal. Vidare: Eftersom folket vägrat att lyda Gud, hade det förverkat Hans beskydd och var sålunda berövat sitt försvar, blottställt för sina fienders makt. Hade inte det onda genast blivit avlägsnat, skulle de snart ha blivit ett byte för sina talrika och mäktiga fiender. Det var nödvändigt för israeliternas väl och även en undervisning för alla efterkommande släkter, att brottet skyndsamt blev bestraffat. Och det var även en nåd mot syndarna själva, att deras gudlösa vandel eller uppförande avbröts. Hade deras liv skonats, skulle samma anda, som drev dem till att vara Gud olydiga, uppenbarat sig genom fientligheter och stridigheter ibland dem själva, och de skulle slutligen ha förgjort varandra. Det var av kärlek till världen, av kärlek till Israel och även till överträdarna, som brottet blev skyndsamt straffat med förskräcklig stränghet.