Folket begravde de döda under stor sorg och bedrövelse. Tre tusen män hade fallit för svärdet, och en pest hade kort efteråt utbrutit i lägret, och nu tillkännagavs för dem, att Gud ej längre skulle följa dem på deras vandringar. Jehova hade försäkrat: "jag vill inte själv gå med er: ni är ett styvnackat folk, och jag kunde förinta er på vägen.'" Och denna befallning utfärdades till dem: "Lägg nu bort era dina smycken, sedan får jag se vad jag skall göra med er.'" Nu rådde stor sorg överallt i lägret; under ånger och förödmjukelse "tog israeliterna av sig sina smycken och var utan dem alltifrån berget Horeb."