Adam kunde varken förneka eller åstadkomma någon ursäkt för sin synd; men i stället för att visa ånger, sökte han att kasta skulden på sin hustru och sålunda på Gud Själv: "'Kvinnan som du har ställt vid min sida, hon gav mig av trädet, och jag åt.'" Han, som av kärlek till Eva uppsåtligen valt att förverka Guds ynnest, sitt hem i paradiset och ett evigt liv av glädje, försökte nu efter sitt fall att lägga ansvaret för sin överträdelse på sin följeslagerska samt till och med på Skaparen Själv. Så fruktansvärd är syndens makt. |