Den flod av elände, som översvämmat världen på grund av våra första föräldrars överträdelse, betraktas av många som en alltför fördärvlig följd av en så obetydlig synd. De ifrågasätter Guds vishet och rättvisa i Hans handlingssätt med människan. Men om de grundligare övervägde denna fråga, kunde de måhända upptäcka sitt misstag. Gud skapade människan till Sin egen avbild, helt och hållet syndfri. Jorden skulle befolkas av väsen, som var endast något ringare än änglarna, och vilkas lydnad måste prövas. Gud kunde nämligen ej tillåta, att världen uppfylldes med sådana människor, som skulle förakta Hans lag. Men på grund av Sin stora nåd, bestämde Han inget svårt prov för Adam. Den omständigheten, att prövningen var så lätt, gjorde synden utomordentligt stor. Om Adam inte kunde ha klarat av den minsta prövning, kunde han ej ha bemästrat en större, för den händelse tyngre ansvar hade anförtrotts honom.