Efter att Adam och Eva hade syndat, fick de ej längre vistas i Eden. De tiggde och bad om, att få stanna kvar i det hem de haft under sin oskuldsfulla tid i idel fröjd. De erkände, att de förverkat all rätt till denna glädjens boning, men lovade, att de i framtiden skulle vara Gud obrottsligt trogna. Svaret löd dock, att deras natur fördärvats genom synden. De hade försvagat sin kraft till, att stå emot det onda och gjort det möjligt för Satan, att lättare locka och förleda dem. I sin oskuldsfullhet hade de gett efter för frestelsen. Nu, då de var medvetna om sin skuld, skulle de ha mindre kraft till, att upprätthålla sin redbarhet.