Prästerna fick sig anvisade en särskild klädedräkt, som överensstämde med deras ämbete. Gud gav Moses denna befallning angående den: "Du skall låta sy en helig dräkt till ära och prydnad för din bror Aron." Den vanlige prästens klädnad var gjord i vitt lärft och vävd i ett stycke. Den räckte nästan till fötterna och var hopdragen kring livet med ett vitt linnebälte med broderier i blått, mörkrött och rosenrött. På huvudet hade han en turban eller mössa, som gjorde hans yttre dräkt fullständig. När Moses närmade sig den brinnande busken, måste han ta av sig sina skor, ty rummet, där han stod, var heligt. Av samma orsak, fick prästerna ej gå in i templet med skor på sina fötter. Det damm, som fanns på dem, skulle oskära eller orena det heliga rummet. De måste ta av sig skorna på förgården, innan de gick in i helgedomen, och de skulle även tvätta både sina händer och fötter, innan de tjänstgjorde i tabernaklet eller vid brännoffersaltaret. Sålunda framhölls ständigt lärdomen, att all besmittelse måste avlägsnas från dem, som önskade att inställa sig inför Gud.