Mirjam och Aron hade inte blivit rådfrågade, då de sjuttio äldste utnämndes, och de kände sig därför förnärmade och blev avundsjuka på Moses. Emedan Moses beredvilligt antog sin svärfars råd vid dennes besök under israeliternas tåg till Sinai, fruktade Aron och Mirjam, att Jetros inflytande över den store ledaren var större än deras. Och då ett råd av äldste bildades, tyckte de, att deras ställning och myndighet hade blivit åsidosatta. Mirjam och Aron hade aldrig känt tyngden av den omsorg och det ansvar, som vilade på Moses; men eftersom de blivit valda att bistå honom, tyckte de, att deras ansvar som ledare var lika stort som hans och att utnämningen av flera medhjälpare ej var av nöden.