Korach, den ledande anden i denna rörelse, var en levit av Kehats familj och Moses' kusin; han var en skicklig och inflytelserik person. Han var tillsatt, att tjänstgöra i tabernaklet, men blev missnöjd med sin plats och eftersträvade den prästerliga värdigheten. Beslutet, att endast Aron och hans efterkommande skulle bekläda prästämbetet, som förut sköttes av den förstfödde sonen i varje familj, hade väckt avund och missnöje hos folket; och Korach hade någon tid i hemlighet motverkat Moses' och Arons myndighet, ehuru han ej vågat, att öppet inlåta sig på uppror. Han fattade slutligen det djärva beslutet, att omstörta både den borgerliga och den religiösa myndigheten. Han träffade snart flera personer, som sympatiserade med honom. I närheten av Korachs och kehatiternas tält, på södra sidan om tabernaklet, var Rubens stam lägrad, och tälten, som tillhörde Datan och Abiram, två furstar av denna stam, var uppsatta nära Korachs. Dessa furstar omfattade beredvilligt hans äregiriga planer. De påstod, att den borgerliga myndigheten tillhörde dem, emedan de härstammade från Jakobs äldste son, och de beslöt, att dela den prästerliga värdigheten med Korach.