Hebréerna erinrade sig nu, hur de en gång förut, när deras trupper hade gått ut, för att strida, blev drivna på flykten och flera tusen dödade. Men de gick då ut trots Guds befallning, att icke gå. De gick utan Moses, den av Gud tillsatte ledaren, utan molnstoden, sinnebilden för Guds närvaro, och utan arken. Men nu var Moses med dem och stärkte deras mod, genom att inge dem hopp och tro. Guds Son, dold i molnstoden, gick i spetsen, och den heliga arken bars med i hären. Deras erfarenhet innehåller en lärdom för oss. Israels mäktige Gud är vår Gud. Vi kan förlita oss på Honom, och om vi lyder Hans befallningar, skall Han hjälpa oss på ett lika markerat sätt, som Han hjälpte Sitt folk på den tiden. Envar, som vandrar på pliktens väg, skall stundom finna sig plågad av tvivel och otro. Vägen är stundtals så tillspärrad av, som det synes, oövervinneliga hinder, att de klenmodiga dukar under för missmod, men Gud säger till dessa, att de skall gå framåt. Gör Din plikt, vad det än kosta må. De svårigheter, som tycks så fruktansvärda och inger Dig fruktan, skall försvinna, då Du går framåt på lydnadens väg och ödmjukt förlitar Dig på Gud.